💛 Att lära mig odla dahlior blev en del av vägen tillbaka till livet. Efter att ha drabbats av en stor personlig sorg hjälpte de mig att sakta hitta tillbaka till att leva fullt ut – inte bara överleva.

Att följa dessa vackra skapelser från knöl till undersköna blommor gav mig livslust. 

Jag minns när den första dahlian slog ut – en Penhill Watermelon. Varje morgon gick jag en runda i trädgården för att se vad som hade hänt under natten. Ett lugn infann sig, ett slags flow. 

Jag fotograferade blomman nästan varje dag och gladdes åt att följa hur den sakta slog ut i full blom. Efter hand blev trädgården som en symfoni av blommor, där olika delar avlöser varandra under sommaren.

Bland mina favoriter finns Penhill Watermelon, Café au Lait och Labyrinth. 

Dahlians historia sträcker sig långt tillbaka till Mexiko, där den först användes som nyttoväxt innan den blev en älskad trädgårdsblomma.

När jag besökte Norrvikens trädgårdar inspirerades jag av hur dahlior samspelade med andra växter och tillsammans skapade harmoniska planteringar.

Även Magnolia i Nossebro och Karen Blixens Rungstedlund i Danmark har gett mig många idéer till den egna trädgården.

Kanske är det därför jag tycker så mycket om dahlior. De påminner mig om att det finns en tid för vila, en tid för växande och en tid då livet blommar igen.

Det är märkligt att något så oansenligt kan bära på så mycket livskraft.

💛 Läs också om

• Norrvikens trädgårdar

• Karen Blixens Rungstedlund